Som man bäddar får man skörda!

Just nu är det bråda tider. Plantor ska skolas om, grönsaker sås och land grävas. Spenderar större delen av min fritid ute. Har både inspirerats och i hemlighet avundats Sara Bäckmos fantastiska trädgård ‘ Skillnadens trädgård‘. Drömmen är ju att ha bara en bråkdel så fint som hon har det. Skulle gärna bli självförsörjande på grönsaker, som hon är, men inser att det ligger rätt långt fram i tiden för vår del. Ett mer realistiskt mål är väl att slippa köpa grönsaker under juni-augusti. Hoppas kunna uppnå det i år.

Jag inspireras också av skogsträdgårdsbloggen och Philipp Weiss odling av perenna grönsaker. Har det i åtanke när jag planerar vissa delar av min trädgård. I korta drag är tanken med skogsträdgårdsodling att plantera ätbara grönsaker/växter som återkommer år från år och tillslut sköter sig självt.   Principen är att försöka eftelikna hur det skulle växa i ett skogsbryn-men byta ut växterna mot sådant vi kan äta eller ha nytta av.t ex. Fruktträd, bärbuskar, rotsaker (ex jordärtskocka), marktäckare: jordgubbar o.s.v.

Exempel på min lilla 'skogsträdgårdsodling' bestående av 3 havtorn, 2 amerikanska blåbärsbuskar och 2 blåbärstry. Över ensilage kommer jordgubbsplantor att växa så småningom

I en skogsträdgårdsodling odlar på olika nivåer för att utnyttja odlingsytan och ljuset bättre. Kan skriva mer om just skogsträdgårdsodling i ett annat inlägg om det finns intresse. Annars kan du läsa mer här

Exempel på skogsträdgårdsodling

Tillbaka till mina andra odlingar. Insåg att den snirkliga stengången (som visserligen var väldigt snygg) tog alldeles för mkt. potentiell odlingsyta i trädgårdslandet vi anlade förra året- så bestämde mig för att dela in landet i tre sektioner i stället.

Trädgårdsland förra året - snygg men opraktiskt (som jag...);)

Trädgårdsland i år-indelat i tre sektioner med två gångar

I år tänkte jag pröva att täckodla. Det innebär att man täcker odlingsytorna med material som förmultnar på plats. Som att skapa en kompost. Fördelarna med detta är många- skrev lite om det i mitt förra inlägg.

Har väl en idé om att odla; potatis, lök, bönor, kål och kronärtskocka här bland annat. Får se vad som får plats. När det väl är dags att plantera ut, så kommer jac nog ha hunnit ändra mig. Har försökt göra planer förut, som jag sedan aldrig håller mig till…

Att få plats med allt jag vill odla är ett problem. Var därför tvungen att fixa lite fler odlingsytor för de grönsaker jag drivit upp.

Här odlas potatis och bondbönor i år. Nästa år blir det nog sommarblommor eller perennrabatt

För att skapa nya bäddar har jag bara grävt en liten ‘vallgrav’ runt om i den form jag vill ha rabatten. Sedan har jag bara täckt gräsmattan med kartong, ensilage och gräsklipp. Att odla potatis första året i en nyanlagd odlingsbädd är en bra idé. Potatisen bearbetar grästuvorna och växtplatsen och luckrar upp jorden. Förmultningen påskyndas och till nästa år bör allt vara, i alla fall 50% nedbruten till fin jord. Men det går bra att odla i bädden direkt i år som sagt.

Befintlig bädd där det växer björnbär tror jag?! (Smakar inte riktigt som björnbär? Nån hybrid?)

Nya bäddar. I rundeln blir det pumpa och squash eller gurka. I sidorabatterna -potatis!

Jag kommer odla tre sorters potatis i år. En mycket tidig sort (Timo) en tidig sort (Amandine) och en sen sort (sparrispotatis). Anledningen till att jag odlar så mycket är dels för att luckra upp de nya odlingsbäddarna och dels för att jag tror att vi kanske kan bli självförsörjande på potatis i år!

Sedan är det ju lite kul att skörda potatis vid tre tillfällen och på så sätt få det att räcka längre.

Sorten Timo har fått gro i lite jord i ca 5 veckor och blivit en fin liten planta. Planterar man potatis som har både rötter.och groddar så kan man skörda ca 1-2 veckor tidigare. Det förhindrar dessutom bladmögel angrepp, som annars är vanligt på potatis.

I helgen tänkte jag ha öppet hus för att byta bort och förhoppningsvis få lite nya plantor. Hoppas att några kommer!:)

Det var allt för nu. Men det händer mycket i trädgården nu. Så kommer nog ett nytt inlägg igen lite snabbare än ni är vana vid.

Vad fokuserar ni på i år?!.
Har ni några projekt på G?
/ Emma

Vårsådder och lite om täckodling!

Vårkänslor! Snön är borta nu. Kvar är solvarma dagar och enstaka frostnätter.  Det är nu som den där längtan efter grönska är lite extra stark hos mig. Endå är det lite riskabelt att börjar odla alldeles för tidigt. De späda små hjärtbladen tål inte frost och en kan lätt bli av med många plantor om en blir för ivrig.

Men jag kan såklart inte hålla mig. I fönstren börjar det titta upp små plantor överallt här hemma och jag experimenterar med sådder i plastbackar och odlingslådor med lock ute.

Tänker att det alltid finns några plantor som överlever som blir härdade och på så sätt blir tåliga plantor när det är dags för utplantering sedan. Men vi får se. Om allt misslyckas så kan jag ju alltid så på friland lite senare i vår. Men hittills verkar det lovande, även för mina små experiment!

Tomat, chili,gurka, vitkål, kålrabbi och kronärtskocka med extra belysning

Blåklint i en liten plastlåda ute

Jag har flyttat 2 odlingslådor intill söderväggen och gjort ett lock. Hoppas att det ska vara tillräckligt skyddat och varmt för att kunna odla majs bland annat.

Jag tänkte pröva på att täckodla i år. Jag har varit nyfiken på den metoden ett tag, men i år tog jag tag i det.

Att täckodla innebär att man täcker odlingsplatsen med ett tjockt lager täckmaterial (t.ex; gräsklipp, tidningspapper, hö, ensilage, löv, växtmaterial, spån eller ogräs) och odlar sedan som vanligt i fåror eller gropar där man makar undan täckmaterialet.

Fördelen med den här typen av odling är att landet blir som en stor kompost. Maskar, insekter och andra organismer omvandlar täckmaterialet till fin mull och gödning på plats. Jorden blir så näringsrik att man kan odla grönsakerna tätare än vad som rekomenderas på fröpåsen. Efter något år behöver man inte tillföra någon annan gödning än täckmaterialet. Maskarna sköter gödningen på plats. En annan fördel är att jorden hålls fuktig, så man behöver inte vattna lika mycket och det tjocka lagret gör så att ogräs inte kan gro mellan sådderna.

En ensilagebal inköpt och hitkörd från vår lokala bonde. Snart ska det användas i min täckodling.

Det finns många fördelar med att täckodla med andra ord.

Nackdelen är att sniglar ÄLSKAR att bo under det varma härliga lagret med gräs och täckmaterial. Det är ett problem hos oss, med tanke på att vi har många mördarsniglar här. Funderar på att sätta upp någon form av kant runt grönsakslandet för att mota bort dem, men tänker att jag helt enkelt får plantera dubbelt så mycket och räkna med att 50% kommer bli uppätet…surt, men vad gör en?

En annan nackdel är att även sorkar trivs under jorden som är täckt med material. Det blir varmt och gott för dem under vintern. Vi får se om våra 2 katter kan råda bot på det, annars får jag fundera på andra lösningar. Sedan är ju ensilage en riktig festmåltid för vildsvin,  älg och rådjur, så det måste jag också fundera på. Vi bor ju precis vid skogsbrynet och förra året åt 4 älgar äpple från vårat äppelträd ca. 4 meter från huset (!) Så ja, jag gör ett försök att täckodla med vi får se om fördelarna väger upp nackdelarna helt enkelt.

Om ca. 5 veckor tänkte jag sätta ut potatis under ett tjockt lager täckmaterial. Finns det fortfarande några frostnätter kvar då, så skyddar täcket blasten mot frost till den risken passerat. Som förberedelse så  rotar jag potatisarna redan nu.

Sparrispotatis-en höstpotatis med lite skörd

Att ‘rota’ innebär att man sätter potatisar på ett tunt lager jord och ställer på ett ljust och svalt ställe. De behöver vatten regelbundet. Efter ca 4-5 veckor så har varje potatis utvecklat både groddar, men även ett rotsystem, tackvare jorden. När man sedan sätter ner de små plantorna i jorden, så får de ett försprång och ger avkastning betydligt tidigare på säsongen. Dessutom ska det tydligen minska risken för bladmögel (som är väldigt vanligt på potatis) om man gör på detta sätt. Detta är sparrispotatis,  en delikatesspotatis som skördas på hösten. Jag tänkte köpa en tidig sort också som jag hoppas kunna skörda vid midsommar. Har inte bestämt mig vilken  sort det ska bli, säg gärna vilka som är era favoritsorter? Alltid kul med tips.

Annars har jag vårfixat med lite annat så här i väntan på odlingen. Till exempel målning av en ful utemöbel:

Före- ful, brun utesoffa med dyster uppsyn

Glad, vit och fräsch.

Planering av årets grönsaksodling:

Inte helt lätt att planera så att växtplatserna utnyttjas maximalt under hela odlingssäsongen

Grävning av nytt land:

Plats för hallon!

Omplantering av sticklingar:

Ljuvliga pelargoner

Så jag kan nog hitta lite projekt att hålla mig sysselsatt med, men roligast är när jag får se hur allt spirar (förhoppningsvis) ute.

Vad odlar ni i år?

/Emma

Dräneringsdike och trädgårdsgångar!

Det är mycket fix så här på vårkanten. Det finns 100 projekt en skulle kunna göra om en vill, men bäst är nog att ta en sak i taget. Precis som den något tråkiga överskriften på detta blogginlägg, syftar på.

Mitt projekt i helgen var att lägga färdigt en trädgårdsgång som Daniel påbörjat i den ena av våra 2 stora köksrabatter. Nedan ser ni Daniels trädgårdsgång i ena änden av landet.

Närmast staketet är amerikanska blåbär och jordärtskockor planterade.

Daniels trädgårdsgång, sett från andra sidan

Jag tycker att gångar gör det mycket enklare att se olika rum eller sektioner i trädgården. Det gör det också lättare att visualisera vad som skulle kunna passa att plantera i de olika sektionerna.

Rabatten har växt igen med kirskål, gräs, brännässla samt diverse annat. Våra hyresvärdar bodde i det hus vi nu hyr medan de renoverade det hus de bor i nu. De har inte haft tid att hålla efter rabatterna här. Så det kommer krävas lite jobb för att få det som vi vill ha det.

Under allt ogräs finns ganska fin jord. Jag täckte jorden här med kartong och gräs förra sommaren. Det har gjort att det är lite lättare att få bort de ogräs som överlevt under täckningen. Samt bidragit lite till att jorden blivit lite mer mullrik. Jag är medveten om att det kommer bli en ojämn kamp mellan mig och ogräset. Så jag väljer att, i viss mån, förlika mig med att de finns där. Både brännässla och kirskål är ju ätligt, så försöker se det som en av vårens tidiga primörer i stället…

Tänker att jag vill hålla nere tillväxten en aning bara och blanda upp med lite andra vackra växter och blommor för att få en fin balans mellan det vilda och det planterade. Det är ju trots allt en skogstomt!

När jag rensat bort många rötter av kirskål osv. Så lade jag på jord från Daniels dräneringsdike (står om det lite längre ner i texten).

I den nya rabatten bestämde jag mig sedan för att satsa på blått, lila och vitt, eftersom det var de färgerna som jag hade mest uppdrivna växter i för tillfället.

Så i rabatten fick det bli: backtimjan som marktäckare, lavendel som kantväxt, anisisop för lite höjd. I korgen planterade jag vit rosenskära. Den kommer antagligen behöva lite mer stöd, men jag kan tänka mig att den blir rätt fin om den får välla ut lite fritt från korgen också.

Vid björkgrenen planterade jag en vit vinda, som gärna vill klättra på något. Den ljusgröna växten precis nedanför trädet till höger, är en vilt växande stinknäva. Känd för sin oangenäma doft. Men jag lät den vara kvar endå, tyckte att den hade lite söta rosa blommor när jag kollade upp lite om den på nätet.

Daniel projekt I helgen bestod i att gräva ett dräneringsdike nedanför vårt grönsaksland. Landet lutar och vi har märkt att det samlas vatten längst ner i landet. För att kunna odla där utan att sådden drunknar, så behöver vattnet ledas bort. Det kan en göra genom att gräva ett dike som är djupare än odlingsbädden, lägga sten i botten därefter en täckduk, samt avsluta med att lägga tillbaka jorden och grästuvorna längs upp.

Täckduk en hindrar jord från att rinna ner emellan stenarna och täppa till. Däremot släpps vattnet igenom och kan ledas bort från landet. I vårt fall, så har vi 2 brunnar i trädgården dit en kan leda vattnet. Förr kallades detta för ‘stenkista.

Nedan kan ni se hur landet såg ut innan dräneringsdiket grävdes. Kortet är taget för någon vecka sedan, då jag planterade kardon I upphöjda torn.

Tornen är gjorda av Ihoprullat hönsnät som fästs ihop med ståltråd eller liknande. Tornet är utan botten så rötterna kan leta sig så långt ner de behöver. Kanterna är täckta med halm och sedan fyllda med jord och kompost.

Hoppas att plantorna kommer att växa sig stora och fina här! Kardon har en tendens att breda ut sig enormt mycket med sina stora yviga blad, så tänkte att tornet kunde begränsa dem lite!

Så här blev sedan resultatet med stenkistan nedanför landet. Bilden är tagen idag, då regnet öste ner hela dagen. Närmast landet är det sten hela vägen upp till kanten. Detta är för att vattnet lättare ska rinna undan. Närmare det knotiga trädet ute i trädgården (som döljer en underjordisk brunn) är stenkistan täckt med täckduk, jord och gräs. Syns nästan inte att någon grävt där. Snyggt om ni frågar mig! Får se om stenkistan gjorde någon skillnad i trädgårdslandet när regnet sjunkit undan!

//Emma

Vårkänningar!

Vilket fantastiskt väder i helgen! Här har all snö smält bort och jag har sett blad av snödroppar titta upp lite här och var i trädgården! För tillfället är det sjukstuga här hemma, med en elak hosta som vägrar ge sig. Men i helgen hann jag med lite vårfix ute! Tänkte även passa på att uppdatera om hur det går med sådderna!

Förra årets pelagoner efter vinterförvaring

Nedklippta och nyplanerade. Snart har de tagit sig och blir, förhoppningsvis stora och fina!

Pelagonerna fick ta plats i sovrumsfönstret!

Såhär fina blommor får de pelargoner jag förökat så småningom! Som små minirosor!

Nu är tid att beskära buskar och träd som du inte hann med i höstas! Vårvintern går också bra!

Tulpanerna jag satte i kruka i höstas, har tittat upp!

Sådderna har det varit lite si och så med. Än så länge har bara en av alla de perenna fröer jag sått tittat upp, anisisop. Det tog ca. 1 månade för den att gro, men nu ser jag flera små plantor i det lilla minidrivhuset. Det syns inget tecken på liv bland de andra perennsådderna. Lite synd tycker jag, men jag väntar lite till och ser om det kommer något! Annars så har tomat, rödbladig basilika och 2 av 6 kardonfrön grott. Härligt att se! Blir kardonplantorna lika fina som jag hoppas, kommer jag samla in lite frön i höst och så mer nästa år!

Körsbärstomat av sorten ”Golden bumble bee”, Indigo blueberry

Kardon

Rödbladig basilika

Anisisop

Hur går det för er med era sådder? Har ni några tips för att få frösådd av perenner att gro?

/Emma

Sådder i Januari/februari!

I år hade jag tänkt ge mig på perenner. De kan vara lite kluriga att så. Dels för att det tar längre tid för dem att gro, samt att olika frön ska behandlas olika. En del frön kräver så kallad ”stratifiering” dvs. en kylbehandling för att gro. Det innebär att man tex. kan lägga fröna i sand och slänga in i kylen en månad innan sådd.

Jag har läst och läst och till sist kom jag fram till att göra det enkelt för mig. Jag planterade de perenna fröerna som vanligt, lät dem stå 1-2 dygn inne för att dra åt sig fukten från jorden och ställde sedan ut alla krukor i vårt gästrum, där det är ganska kallt, men skyddat.

Tänker så här: i naturen sprids alla frön för vinden och hamnar där de hamnar, blir kvar under snön under vintern och gror sedan på våren. Så varför krångla till det? Jag gör alltså samma sak med alla perenn-frön jag sår i år. När frostrisken är över, tänker jag ställa ut alla sådder i solen och låta naturen ha sin gång. Hinner de titta upp i uterummet kan det hända att de behöver extra belysning. Vi har köpt vanliga led-lampor. De ger mycket ljus, men lite värme. För mycket värme gör växterna långa och gängliga. Om sådderna kommer upp för tidigt innan det finns tillräckligt med solljus, så ska de helst stå svalt och kallt och ljust. På så sätt växer de långsamt fram tills att de är redo att planteras ut på våren! I uterummet står redan sticklingar av lavendel, steppsalvia samt pelargoner på vinterförvaring. Där finns även citrongräs från förra året, tulpanlökar i kruka, citronverbena, sötflockel och Astilbe. Allt ska ut i vår. Dock osäker på om jag hade behövt vinterförvara astilben, den klarade sig bra förra vintern, när den stod ute. Nu är jag lite rädd att den torkat ut. Det visar sig!

De fröer jag har sått i januari/februari är:
– Echinea Purpurea (Solhatt) några vita och några röda
– Rudbeckia Fulgida (gul solhatt)

STJÄRNFLOCKA i gruppen Höstsådd / Perenner – sen höstsådd hos Impecta Fröhandel (6060)

– Verbena bonariensis (Jätteverbena)
– Astrantia Major (Stjärnflocka)
– Agastache foeniculum (Anisisop)
– Echinops bannaticus (Blå bolltistel)
– Cynara cardunculus (Kardon)

Kardon är en rolig växt! Det är egentligen en flerårig växt i släktet korgblomma, men i Sverige odlas den som ettåring pga. klimatet. Den är nära släkting med kronärtskockan och man kan äta stjälken och delar av roten, De sägs vara mkt. goda att koka med lite citron och smör!

Dessutom är det en väldigt dekorativ växt som kan bli upp till 2 meter hög! Jag hade tänkt att så dem tillsammans med linne tagetes och rosenskära. Vi får se! De kan tydligen vara lite kluriga att få att gro, så får se om det blir något!

Kardon

Jag har även sått lite grönsaker som tar tid på sig:
– Aubergine- (purple queen)
– Rödbladig basilika
– Paprika
– Chili

Jag har sparat gamla glassförpackningar, mjölkkartonger, toarullar och annat för att plantera i. Toarullar kan dock bli lite mögliga, så de är egentligen bättre att använda för att fröså sådant som snabbt växer till sig och planeras ut inom några veckor på våren. Tex: bönor, sockerärtor, luktärt osv. (fast dessa brukar också gå bra att direktså ute)

Jag använder vanlig planeringsjord som jag blandar med Perlit. På toppen har jag sand (eftersom frön gror bättre i näringsfattig jord, när de rotat sig, så når rötterna igenom sanden ner till planeringsjorden där den får näring och kan växa till sig. på så sätt behöver man inte omskola de små plantorna direkt, utan kan låta dem växa ett litet tag i samma kruka.

Än så länge har inget tittat upp, men jag längtar!

/Emma