Som man bäddar får man skörda!

Just nu är det bråda tider. Plantor ska skolas om, grönsaker sås och land grävas. Spenderar större delen av min fritid ute. Har både inspirerats och i hemlighet avundats Sara Bäckmos fantastiska trädgård ‘ Skillnadens trädgård‘. Drömmen är ju att ha bara en bråkdel så fint som hon har det. Skulle gärna bli självförsörjande på grönsaker, som hon är, men inser att det ligger rätt långt fram i tiden för vår del. Ett mer realistiskt mål är väl att slippa köpa grönsaker under juni-augusti. Hoppas kunna uppnå det i år.

Jag inspireras också av skogsträdgårdsbloggen och Philipp Weiss odling av perenna grönsaker. Har det i åtanke när jag planerar vissa delar av min trädgård. I korta drag är tanken med skogsträdgårdsodling att plantera ätbara grönsaker/växter som återkommer år från år och tillslut sköter sig självt.   Principen är att försöka eftelikna hur det skulle växa i ett skogsbryn-men byta ut växterna mot sådant vi kan äta eller ha nytta av.t ex. Fruktträd, bärbuskar, rotsaker (ex jordärtskocka), marktäckare: jordgubbar o.s.v.

Exempel på min lilla 'skogsträdgårdsodling' bestående av 3 havtorn, 2 amerikanska blåbärsbuskar och 2 blåbärstry. Över ensilage kommer jordgubbsplantor att växa så småningom

I en skogsträdgårdsodling odlar på olika nivåer för att utnyttja odlingsytan och ljuset bättre. Kan skriva mer om just skogsträdgårdsodling i ett annat inlägg om det finns intresse. Annars kan du läsa mer här

Exempel på skogsträdgårdsodling

Tillbaka till mina andra odlingar. Insåg att den snirkliga stengången (som visserligen var väldigt snygg) tog alldeles för mkt. potentiell odlingsyta i trädgårdslandet vi anlade förra året- så bestämde mig för att dela in landet i tre sektioner i stället.

Trädgårdsland förra året - snygg men opraktiskt (som jag...);)

Trädgårdsland i år-indelat i tre sektioner med två gångar

I år tänkte jag pröva att täckodla. Det innebär att man täcker odlingsytorna med material som förmultnar på plats. Som att skapa en kompost. Fördelarna med detta är många- skrev lite om det i mitt förra inlägg.

Har väl en idé om att odla; potatis, lök, bönor, kål och kronärtskocka här bland annat. Får se vad som får plats. När det väl är dags att plantera ut, så kommer jac nog ha hunnit ändra mig. Har försökt göra planer förut, som jag sedan aldrig håller mig till…

Att få plats med allt jag vill odla är ett problem. Var därför tvungen att fixa lite fler odlingsytor för de grönsaker jag drivit upp.

Här odlas potatis och bondbönor i år. Nästa år blir det nog sommarblommor eller perennrabatt

För att skapa nya bäddar har jag bara grävt en liten ‘vallgrav’ runt om i den form jag vill ha rabatten. Sedan har jag bara täckt gräsmattan med kartong, ensilage och gräsklipp. Att odla potatis första året i en nyanlagd odlingsbädd är en bra idé. Potatisen bearbetar grästuvorna och växtplatsen och luckrar upp jorden. Förmultningen påskyndas och till nästa år bör allt vara, i alla fall 50% nedbruten till fin jord. Men det går bra att odla i bädden direkt i år som sagt.

Befintlig bädd där det växer björnbär tror jag?! (Smakar inte riktigt som björnbär? Nån hybrid?)

Nya bäddar. I rundeln blir det pumpa och squash eller gurka. I sidorabatterna -potatis!

Jag kommer odla tre sorters potatis i år. En mycket tidig sort (Timo) en tidig sort (Amandine) och en sen sort (sparrispotatis). Anledningen till att jag odlar så mycket är dels för att luckra upp de nya odlingsbäddarna och dels för att jag tror att vi kanske kan bli självförsörjande på potatis i år!

Sedan är det ju lite kul att skörda potatis vid tre tillfällen och på så sätt få det att räcka längre.

Sorten Timo har fått gro i lite jord i ca 5 veckor och blivit en fin liten planta. Planterar man potatis som har både rötter.och groddar så kan man skörda ca 1-2 veckor tidigare. Det förhindrar dessutom bladmögel angrepp, som annars är vanligt på potatis.

I helgen tänkte jag ha öppet hus för att byta bort och förhoppningsvis få lite nya plantor. Hoppas att några kommer!:)

Det var allt för nu. Men det händer mycket i trädgården nu. Så kommer nog ett nytt inlägg igen lite snabbare än ni är vana vid.

Vad fokuserar ni på i år?!.
Har ni några projekt på G?
/ Emma

Vårsådder och lite om täckodling!

Vårkänslor! Snön är borta nu. Kvar är solvarma dagar och enstaka frostnätter.  Det är nu som den där längtan efter grönska är lite extra stark hos mig. Endå är det lite riskabelt att börjar odla alldeles för tidigt. De späda små hjärtbladen tål inte frost och en kan lätt bli av med många plantor om en blir för ivrig.

Men jag kan såklart inte hålla mig. I fönstren börjar det titta upp små plantor överallt här hemma och jag experimenterar med sådder i plastbackar och odlingslådor med lock ute.

Tänker att det alltid finns några plantor som överlever som blir härdade och på så sätt blir tåliga plantor när det är dags för utplantering sedan. Men vi får se. Om allt misslyckas så kan jag ju alltid så på friland lite senare i vår. Men hittills verkar det lovande, även för mina små experiment!

Tomat, chili,gurka, vitkål, kålrabbi och kronärtskocka med extra belysning

Blåklint i en liten plastlåda ute

Jag har flyttat 2 odlingslådor intill söderväggen och gjort ett lock. Hoppas att det ska vara tillräckligt skyddat och varmt för att kunna odla majs bland annat.

Jag tänkte pröva på att täckodla i år. Jag har varit nyfiken på den metoden ett tag, men i år tog jag tag i det.

Att täckodla innebär att man täcker odlingsplatsen med ett tjockt lager täckmaterial (t.ex; gräsklipp, tidningspapper, hö, ensilage, löv, växtmaterial, spån eller ogräs) och odlar sedan som vanligt i fåror eller gropar där man makar undan täckmaterialet.

Fördelen med den här typen av odling är att landet blir som en stor kompost. Maskar, insekter och andra organismer omvandlar täckmaterialet till fin mull och gödning på plats. Jorden blir så näringsrik att man kan odla grönsakerna tätare än vad som rekomenderas på fröpåsen. Efter något år behöver man inte tillföra någon annan gödning än täckmaterialet. Maskarna sköter gödningen på plats. En annan fördel är att jorden hålls fuktig, så man behöver inte vattna lika mycket och det tjocka lagret gör så att ogräs inte kan gro mellan sådderna.

En ensilagebal inköpt och hitkörd från vår lokala bonde. Snart ska det användas i min täckodling.

Det finns många fördelar med att täckodla med andra ord.

Nackdelen är att sniglar ÄLSKAR att bo under det varma härliga lagret med gräs och täckmaterial. Det är ett problem hos oss, med tanke på att vi har många mördarsniglar här. Funderar på att sätta upp någon form av kant runt grönsakslandet för att mota bort dem, men tänker att jag helt enkelt får plantera dubbelt så mycket och räkna med att 50% kommer bli uppätet…surt, men vad gör en?

En annan nackdel är att även sorkar trivs under jorden som är täckt med material. Det blir varmt och gott för dem under vintern. Vi får se om våra 2 katter kan råda bot på det, annars får jag fundera på andra lösningar. Sedan är ju ensilage en riktig festmåltid för vildsvin,  älg och rådjur, så det måste jag också fundera på. Vi bor ju precis vid skogsbrynet och förra året åt 4 älgar äpple från vårat äppelträd ca. 4 meter från huset (!) Så ja, jag gör ett försök att täckodla med vi får se om fördelarna väger upp nackdelarna helt enkelt.

Om ca. 5 veckor tänkte jag sätta ut potatis under ett tjockt lager täckmaterial. Finns det fortfarande några frostnätter kvar då, så skyddar täcket blasten mot frost till den risken passerat. Som förberedelse så  rotar jag potatisarna redan nu.

Sparrispotatis-en höstpotatis med lite skörd

Att ‘rota’ innebär att man sätter potatisar på ett tunt lager jord och ställer på ett ljust och svalt ställe. De behöver vatten regelbundet. Efter ca 4-5 veckor så har varje potatis utvecklat både groddar, men även ett rotsystem, tackvare jorden. När man sedan sätter ner de små plantorna i jorden, så får de ett försprång och ger avkastning betydligt tidigare på säsongen. Dessutom ska det tydligen minska risken för bladmögel (som är väldigt vanligt på potatis) om man gör på detta sätt. Detta är sparrispotatis,  en delikatesspotatis som skördas på hösten. Jag tänkte köpa en tidig sort också som jag hoppas kunna skörda vid midsommar. Har inte bestämt mig vilken  sort det ska bli, säg gärna vilka som är era favoritsorter? Alltid kul med tips.

Annars har jag vårfixat med lite annat så här i väntan på odlingen. Till exempel målning av en ful utemöbel:

Före- ful, brun utesoffa med dyster uppsyn

Glad, vit och fräsch.

Planering av årets grönsaksodling:

Inte helt lätt att planera så att växtplatserna utnyttjas maximalt under hela odlingssäsongen

Grävning av nytt land:

Plats för hallon!

Omplantering av sticklingar:

Ljuvliga pelargoner

Så jag kan nog hitta lite projekt att hålla mig sysselsatt med, men roligast är när jag får se hur allt spirar (förhoppningsvis) ute.

Vad odlar ni i år?

/Emma

Så i plastbackar!

Efter ett långt blogguppehåll tänkte jag börja skriva lite här igen. Jag är en periodare med det mesta jag företar mig och lägger mycket tid och energi i början när jag hittar ett nytt intresse. Men sen har det en förmåga att plana ut lite…

Detta är ju min tredje odlingssäsong och odling är fortfarande ett stort intresse. Men det är inte med samma entusiasm som jag planerar, planterar, rensar osv. längre. Förra året var dessutom ett katastrofalt odlingsår. Vi fick jättedåligt med skörd. Det kändes inte värt allt arbete när vi kunde skörda typ 10 potatisar…

Men idag kom inspirationen igen! Det var nog solen som lockade ut mig i trädgården med en ljudbok i lurarna. Sedan fick jag faktiskt en hel del gjort! Bland annat har jag förberett pallkragarna lite.

Svart plast värmer jorden med solens hjälp

Tänker mig att den svarta plasten hjälper jorden att tina lite.

När den gjort det, kan en plantera sådant som tål lite kyla, om en bara skyddar/har lock på pallkragarna på nätterna. Exempel på sådant som går att så tidigt: Rädisor,  plocksallat, ruccola, spenat, salladslök, vitkål, lök, bondbönor och mangold.

Innan   jorden har tinat förbereder jag sådderna! En ny grej som jag provar i år är att så i plastbackar! Fick tipset på bloggen:  Skillnadens trädgård. (Sara Bäckmo är förövrigt en stor inspirationskälla för mig när det gäller odling.)

Genom att så i plastbackar med lock, så skapas minidrivhus som gör att en kan så mycket tidigare. Några andra fördelar är att det spar plats inomhus och att plantorna inte behöver avhärdas, eftersom plastbackarna ställs utomhus från början. Dessutom är det bra för fröer som har lite längre utvecklingstid att kunna sättas redan i februari/mars! (I mitt fall 28/2)

Så här gjorde jag:

Jag borrade hål i under- och överkant på backen så att överflödigt vatten- och kondens kommer ut. 

Sedan planterade jag i små plasttråg

Broccoli, purjolök, plocksallat, kålrabbi, persilja, libbsticka

Därefter lade jag på snö på sådden för fukt (eller fuktar jorden på annat sätt).

Glöm inte att stänga locket!

Jag valde att plantera sådant som jag vet har ganska lång utvecklingstid och frön som jag vanligtvis brukar så tidigt på våren runt april. Men eftersom jag sår i ett drivhus, prövar jag att så I mars istället.

Sommarblommor och perenner är också bra för denna metod. Egentligen kan man pröva sig fram med lite alla möjliga frön. De flesta frön som sprider sig fritt i naturen är ju vana vid lite kallt väder. Plastbacken ger en skyddande miljön och fröna kommer att gro när de är redo. Håll lite koll bara, så det inte bildas för mkt. kondens eller att vattnet blir kvar i botten. En kan behöva borra lite större hål i så fall.

Backen ska stå i skugga/halvskugga, annars blir det lätt tok-hett i plastbacken och det klarar inte frön eller småplantor.

Se till att du har plats att göra av plantorna när de behöver planteras om bara, då behövs lite mer plats för större krukor. Vi köpte ett drivhus med olika hyllplan förra året som jag tror kan funka i det syftet. Ska bli spännande att se resultatet! Förhoppningsvis kan jag plantera ut färdiga småplantor i pallkragarna redan april!

Allt detta fix gav mersmak, så nu har jag lagt en beställning från impecta också! 

Så här ser den ut:

Kronärtskocka ‘green globe’
Vitkål ‘Brunnswik’
2 sorters Salladslök (glömt namn)
Silverlök ‘ Bianca Di Maggio’
Myskpumpa ‘Waltham Butternut’
Mangold ‘Rubarb chard’
Spenat ‘ Bloomsdale long standing’

Samt: Mattram – en läkeörter som ska vara bra mot migrän/huvudvärk som Daniel besväras av allt för ofta!

That’s all for now!

Skriv gärna vad ni tänkte odla i år! Kul med inspiration från andra odlare!

/Emma

Bastubygge!

Här är ‘sommaren’ förbi sedan länge. Hösten är här med trädens vackra färger och svala morgnar med frost i gräset. Här hemma gläds vi åt den lilla skörd vi fått och att våra hyresvärdar bestämt sig för att skaffa en bastu hit till gården.

Jag hade nog tänkt att ge mig på att bygga en själv nästa år. Hade börjat googla olika alternativ där man kunde använda återbrukat virke eller lastpallar. Men när vi nämnde idén för hyresvärden, tändes något i hans ögon. Två veckor senare stod där en bastu på gården.

Tydligen har herrn i huset längtat efter en bastu ett tag, medan frun inte intresserat sig för detta. Därför kom det tydligen som en trevlig överraskning när vi hyresgäster väckte tanken igen. Glada är vi att ha en bastu till i vinter! Vilken lyx!

Grannarna beställde en liten vedeldad bastu, med plats för ca.4-6 personer. Den placerades en bit från hyresvärdarna hus, vid bergshällen som skiljer våra hus åt. Vi ska dela på den, så då ville vi att den skulle ligga ungefär mittemellan våra hus.

Eftersom bastun är så liten, såg den mer eller mindre ut som en byggkloss där den stod. Därför ville hyresvärlden bygga ut till en snygg helhet. En del, som ska fungera som vedbod och omklädningsrum och en del, som ska bli en ett duschutrymme, lite halvt utomhus (svårt att beskriva, får visa när det är klart).

Bastun sett från vårt hus

Omklädningsrum och vedbod (med lite sneda och vinda vinklar)

Duschdel

Idag var det dags att lägga pärlspont på taket. Hyresvärlden satte upp takbjälkar igår, så idag var det bara att sätta igång.

Eftersom bastun står delvis på ett berg, har det blivit lite konstiga vinklar att anpassa efter. Tur att hyresvärden arbetar som snickare till vardags. Fick en del nyttiga tips under dagen, till kommande byggprojekt! 

Det märks hur svag jag är i handlederna, när en ska slå i spikar hela dagen, men efter ett tag fick jag iaf in tekniken lite bättre. Efter ca. 4-5 timmar (inkl.kaffepaus:) så var pärlsponten på plats!

Pärlsponten är lagd!

Framifrån. Färg på plankor- Järnvitriol badat med tjära

Nästa steg blir att lägga duk för att skydda taket mot fukt, därefter plåt. Men det fick räcka med takbygge för mig idag. Känner att jag har en envis hosta som riskerar att bli värre om jag anstränger mig mer idag!

Men jag tänkte fortsätta hjälpa till lite i veckan. Det ska läggas golv, såpas golv, sättas upp väggar, sättas i dörr samt målas. Färgen som man skymtar på två av bastuns fyra väggar samt på plankorna, är en järnvitriol blandat med tjära. Tjära gör färgen lite mörkare grå och doftar otroligt gott! (Påminner mig om snygga båtbyggarmän på Stensund folkhögskola, kanske därför?! )

Vill man ha lite ljusare grå nyans räcker det med järnvitriol utan tjära. Varje bräda får en egen nyans, beroende på hur mycket färg de sugen åt sig samt vilken färg de har i sig själv. Resultatet blir väldig organiskt och vackert. Passar bra för hus som ligger så nära skogen.

Fortsättning följer!
/Emma

Ta vara på dina örter och grönsaksblast!

Hej på er! Den här ‘sommaren’ har verkligen gett dåligt med skörd. Tack vare regn och kyla ligger allt efter med ca. 1 månad skulle jag tro. Men det finns endå mycket man kan äta. När skörden är skral, blir jag nog extra kreativ och tar reda på vad man kan göra av det man har!

Mycket av blasten till våra grönsaker är ätbara till exempel! Ofta glöms de bort när man skördar, men tänk vilket slöseri på potentiell mat!

Några exempel på grönsaker vi odlat, där man även kan äta blasten;

rödbetor
Rädisor
All kål (kålrabbi, blomkål,broccoli m.m.)
Palsternacka*
Vitlök
Lök
Blomma från squah/zucchini/pumpa
Blomma, blad och frökapsel från krasse
Morotsblast

* var försiktig, saft från palsternackans blast kan ge hudskador om man får det på sig och sedan exponerar huden för solljus. Precis som jättebjörnloka.

Detta är bara några exempel som jag nämner eftersom det finns i vår trädgård. Man kan även äta blad från olika växter, men då handlar det mer om läkeörter, det får bli ett annat blogginlägg. Det är en hel vetenskap!

Just nu är våra örter på vippen att börja blomma, så jag bestämde mig för att ta rätt på oregano innan den blir träig och tråkig. Här kommer lite tips på hur jag tar tillvara på örter och blast från trädgården:

Frys in i olja. Perfekt att ta en kub när du ska steka eller ha som buljongtärning.

Torka. Klassiker. Smaken blir inte så intensiv och många näringsämnen försvinner. Men hållbarheten är lång.

Gör örtsalt! Jättelätt och gott. Lika delar salt och örter och/eller blast. Här är recept på de örtsalt som jag gjort:

Örtsalt med sting
1dl salt
1/2 dl oregano
1/2 dl blast från Palsternacka
3 blast från lök
1/3 chili

Örtsalt med syra
1dl salt
1/2 dl oregano
1/2 dl blast från Palsternacka
2 blast från lök
Cest från 1/2 citron
1msk thaibasilika

Gör så här: krossa alla örter med mortel, handmixer eller i matberedare tillsammans med hälften av saltet. Tillsätt resten av saltet. Bred ut på ett bakplåtspapper. Låt torka över natten. Mam kan även torka i torkmaskin eller i ugn på högst 50° (med öppen ugnslucka). Jag torkar i rumstemperatur över natten. Får för mig att man bevarar näringsämnen då?
När det är helt torrt- förvara i burkar och använd som örtsalt! 🙂

Detta var bara några exempel på vad man kan blanda i örtsalt.  Det kan vara i princip vadsomhelst av blast och kryddor. Take your pick!

Jag brukar även använda blast som ingrediens i pesto. Tex morotsblast eller brännässla.  Blommor och blad av krasse, rädiseblast och rödbetsblast brukar jag ha som sallad. Frökapslarna till krasse kan läggas in och användas på samma sätt som kapris. Kål brukar jag massera med olivolja och salt och äta som sallad. Blomma från zucchini och pumpa är jättegod att doppa i frityrsmet och fritera eller steka!

Vad är era bästa ta tillvara tips?
/Emma